har redan hunnit med två hundpromenader av medellängd (måste passa ryggen), frukost, lunch. plus att jag var på min första bassängträning på sjukgymnastiken idag. om ca en timme ska jag hoppa på bussen igen och träffa terapeuten.

anledningen att jag känner mig duktig är inte enbart att jag gjort massor redan. kvällen igår var kaos och det sitter i. självskada för första gången på väldigt väldigt länge. knappt inget, men jag antar att det räknas. har nog mycket att kräkas verbalt hos anki idag.

kändes riktigt bra på bassängträningen. på uppvärmningen hade de nedsläckt med tända ljus och lugn musik, hur mysigt som helst. vi var bara 6 stycken där, det kändes väldigt lagom. ledaren var väldigt hjälpsam, mitt träningsprogram hade glömts bort så hon ledde mig i enkla övningar så jag fick känna på lite hur det är.

helst av allt vill jag lägga mig och sova just nu, kan inte säga när jag var såhär trött i kropp och själ senast. känns som en jätte hänger på mina axlar.

att jag ändå tar mig iväg tycker jag visar att jag gör framsteg och kan hantera känslor och tankar bättre. there is hope people! ^^

har en liten jobbig svacka nu igen. grrrr! är trött och orkelös. idag pallrade jag mig inte upp förrän ungefär halv tolv. tur att vi har en lat hund som älskar sovmornar! men jag märker på djuren att de känner av mitt humör. katterna busar hysteriskt fram och tillbaka i lägenheten och bamse springer runt med sin tygknut och vill att jag ska jaga honom, typ konstant. (han ska alltså föreställa 8 år! ^^) för tillfället upptäckte han just en kattboll med bjällra i som tydligen var väldigt fascinerande.

hade just satt mig med en kopp te för lite höstfeeling när jag fick ett sms från moster åsa. hon ploppade ut en ny kusin till mig i morse. eller ploppa kanske är fel ord när man gör kejsarsnitt? haha.

hon var hur söt som helst, en liten emma. vad otroligt livet är egentligen!

fick en oförväntad våg av varm lycka genom magen. jag är så lyckligt lottad med min sambo och våra djur. nya lägenheten börjar växa sig mer till vårat. jag är hemma.

finally blev det av! har velat göra maträtten hur länge som helst nu, vi snackar månader.

jag måste ju erkänna att jag inte är superhemma i veggodjungeln, även om mitt intresse gör att kunnigheten tar sig mer och mer. hirs är något jag inte provat innan. och vilket sjå innan jag hittade rätt. på willys hade de bara hirsflingor, så då antog jag helt enkelt att det var vad jag skulle ha. nejdå. då fick jag gröt, som visserligen var väldigt god, men inte rätt för att göra burgare på.

nu, ett par månader senare har jag äntligen hittat det jag skulle ha, skalad hirs. sen att jag upptäckte när jag öppnade paketet att det passerat bäst före datum sket jag i, nu banne mig skulle det bli gjort! tog rätt lång tid och nån grill har jag inte tillgång till. men det blev bra! såklart inte lika fina som på bilden i receptet (se nedan ^^), men jag blev nöjd.

nästa problem var att jag inte hade en susning om vad man har till. jag chansade med jasminris och lite avacado.

namnam!

en bra dag. trots en envis spänningshuvudvärk och trötthet. frisörbesök, snabb visit hos mamma och sedan lite småshopping med syrran på dollar store, öb & coop. längesen vi umgicks egentligen. det var trevligt.

mitt hår är nu kortare än det varit på en sisådär 12 år. axellångt ungefär så det är ju inte så himla kort. gick dit för att klippa topparna och luggen men fick en impuls och kapade en hel del. känns bra men ovant. lite ny röd färg i så blir det nog finemang!

framsteg tycker jag. både för att jag klarade bussresan galant och att jag vågade. ibland måste man chansa med de ack så vardagligaste sakerna. denna gång blev det positivt :)

att se bamse sprätta löv och våldsamt vifta på svansen av glädje på våra små promenader, trots blåst och regn, värmer i hjärtat. jag har sett andra hundar krafsa lite på marken efter att de lagt en brun hög, men bamse gör det HELA tiden. och inte lite. det flyger grästovor! och nu när det träden släpper sin klädsel blir det lövregn ^^

har en begynnande förkylning på gång känner jag, så helgen ska ägnas åt lugn och ro. ska bli skönt att få umgås lite med robert mer än vid middagen på kvällarna också. förutspår tända ljus och te :)

känns väldigt skönt att inte ha några måsten idag. både för ryggens och psykets skull. fast jag kan lova att det kryper i kroppen efter att få packa upp det sista och få iordning. hade nog varit klart redan om inte ryggen spökade. allt börjar falla på plats åtminstone och det börjar kännas lite mer som hemma. när bilen funkar igen kommer vi dessutom äntligen kunna åka till återvinningen och katthemmets loppis och dumpa av saker som tar plats. härligt :)

är faktiskt lite stolt över mig själv. trots mina smärtor i ryggen igår var jag på färdighetsträningen. den gamla linda skulle tagit det som en chans att vara hemma. jag rör mig framåt, långsamt men åt rätt håll! ringde ledarna och förklarade med ryggen och de var då så snälla att erbjuda skjuts så jag slapp krångla med bussen. tog emot det med tacksamhet. dock var mamma här precis innan så hon körde mig dit, men jag fick skjuts hem iaf. och bara det att de ställde upp för mig på ett sånt sätt känner jag mig jätteglad över!

det var jobbigt med ryggen och jag skiftade ställning från sittande, stående och liggande flera gånger. mot slutet hade jag huvudvärk och koncentrationssvårigheter men jag är glad att jag gick. skulle annars också missat sista gången för en av de andra. kommer kännas tomt utan henne, men är också glad för hennes skull att hon tagit sig igenom allt. fick nästan lite tår i ögat när det var dags för adjö.

ser knapps robert om dagarna nu. han har praktik på hälsocentralen i storvik och åker hemifrån 7 och kommer hem mellan fem och sex på eftermiddagen. kan lova att han är trött! extra jobbigt är det att jag inte kan göra allt jag brukar hemma, så han kämpar som en superhamster just nu.

igår blev dessutom hans mobil stulen (eller tappad men tippar på det förstanämnda) så nu kan vi inte sms:a fram och tillbaka som vi annars gör dagarna i ända. brukar alltid bli att så fort det händer något slänger vi oss på mobilen och måste berätta. så idag känns det konstigt och tomt. tar nog bara ett par dagar innan han får en ny av 3, men får lite sms-abstinens, hihi ^^

trots rygg och lite annat är jag ändå på ett positivt humör. glad larv :)

jag hatar vår bil. det räckte inte med att vi tidigare bytt låscylinder och rattlås som av okänd anledning gått sönder. fixat bromsarna. allmänt lagt ner massa pengar på skitbilen. nyligen lossnade avgassystemet också. bara gick av. jag hoppas vi kan fixa något tillfälligt tills vi kommer ner till blekinge och roberts bror kan kika på den. jag hoppas också att anders kan laga det som är fel. jag hoppas han har tid. jag hoppas vårat sparkonto inte ska bli rensat pga det här. jag hoppas vi får ha våra pengar ifred för en gångs skull.