Humöret svänger. Under dagarna känns flytt till Blekinge helt rätt, det är en stor grej, och jag kommer alltid ångra mig om jag inte åtminstone ger det en chans. Längtar efter att flytta från denna lägenhet som känns som en grotta med människor precis överallt åt alla håll.

Nätterna. De är värre. Då kommer ångesten och osäkerheten. "Tänk om..." är en väldigt onödig början på många tankar. Försöker kontra sådana med det enkla att "So what? Då har jag ju provat iaf!" Funkar väl lite till och från :P

Mitt i allt detta som drar energi och kraft är graviditeten mer påtagande för var dag. Därför har jag verkligen inte mycket övers för annat som drar onödigt mycket energi. Försöker att lägga min tid på de som bryr sig och är nära, känns väldigt viktigt nu innan vi flyttar :)

Hur jag ska hinna allt detta på 5-6 veckor är en annan sak, samtidigt som allt ska rensas, packas och vissa saker skänkas bort.

För tillfället tänker jag ge mig hän åt känslan av spänning över att flytta närmare 70 mil, till ett nytt landskap och en ny stad. Det kan ju faktiskt bli hur bra som helst!