sambon och jag kom till vår port efter en förmiddagspromenad tidigare. de två "värsta" grannarna i uppgången som aldrig ses utan cigg i mungipan stod där med de jag kallar kärringligan, ett gäng tanter som verkar ha någon slags prata skit-klubb. och det var väl inget med det, de stod iaf och rökte på den sida av huset som inte dras in genom ventilerna.

när vi gick förbi snörvlade jag, blir ganska lätt snorig i kallt väder när jag rör mig. ett sånt där "sniff sniff"-snörvel, ni vet. innan porten slogs igen när vi gått in hörde jag hur de började härma min snörvling. flera "sniff sniff" efter varandra. jag vände ju automatiskt på mig, då stod de och skrattade och sneglade efter mig.

jag har själv svårt att tro att det verkligen hände. har oxå vridit och vänt på det och tänkt att de kanske trodde jag sniffade demonstrativt för att de rökte eller nåt. men ändå! det är vuxna människor vi pratar om!

jag lyckades glömma ta min medicin igår, så det där utlöste en sjuk jäkla panikångestattack. det är ju såklart inte deras fel alltså, men det var jobbigt. det som är deras fel är deras beteende. en grupp barnrumpor. sånt där gör det inte lättare att försöka släppa tankar på det.

ska försöka göra det bästa av dagen åtminstone. det är svårt att göra när jag glömt medicin dagen innan, men jag ska kämpa på. se lite film och pyssla, sånt brukar funka bra :)