har redan hunnit med två hundpromenader av medellängd (måste passa ryggen), frukost, lunch. plus att jag var på min första bassängträning på sjukgymnastiken idag. om ca en timme ska jag hoppa på bussen igen och träffa terapeuten.

anledningen att jag känner mig duktig är inte enbart att jag gjort massor redan. kvällen igår var kaos och det sitter i. självskada för första gången på väldigt väldigt länge. knappt inget, men jag antar att det räknas. har nog mycket att kräkas verbalt hos anki idag.

kändes riktigt bra på bassängträningen. på uppvärmningen hade de nedsläckt med tända ljus och lugn musik, hur mysigt som helst. vi var bara 6 stycken där, det kändes väldigt lagom. ledaren var väldigt hjälpsam, mitt träningsprogram hade glömts bort så hon ledde mig i enkla övningar så jag fick känna på lite hur det är.

helst av allt vill jag lägga mig och sova just nu, kan inte säga när jag var såhär trött i kropp och själ senast. känns som en jätte hänger på mina axlar.

att jag ändå tar mig iväg tycker jag visar att jag gör framsteg och kan hantera känslor och tankar bättre. there is hope people! ^^