trodde minsann att nu när jag varit hos min sjukgymnast och han klämt och känt och frågat, gett mig cred för att jag redan går flera korta promenader om dagen (bästa medicinen tydligen) och lånat mig en mojäng med elektroder (sänder små stötar som fokuserar bort smärtan en stund) skulle jag börja bli bättre. var och gjorde lite ärenden igår och skulle precis gå och lägga mig för lite elstötar när jag kom på att jag skulle fylla på kattmaten. böjde mig ner för att ta upp burken från golvet och PANG! ramlade sen ihop raklång på golvet och hade tur att robert var hemma och kunde hjälpa mig upp.

jag trodde att jag sov dåligt i vanliga fall, men denna natt har varit hemsk. spelar ingen roll hur jag går, står, sitter eller ligger. det gör bara asont! vet inte var jag ska ta vägen.

inget sätt att döva smärtan. mojängen hjälper lite en stund, men jag kan ju inte sitta med den hela tiden. hade tänkt ha denna lediga helg till att bara vara ledig och packa. yeeeeeesss. kommer troligen istället spendera den med att ha ont och gnälla om det för robert. stackars karl.

nu vill jag ha måndag så jag kan ringa sjukgymnastiken och fråga vad jag ska göra.