får inte ens vila från mina tankar på nätterna. vaknade för någon halvtimme sedan, kallsvettig av en intensiv verklighetsdröm. grejen är bara att det inte hjälpte att vakna, för det är såhär det är nu.

jag försöker och ska försöka få ordning på alla tankar. ta tag i lösa trådar och försöka väva ihop något att tro på det kommande halvåret. vill inte sluta tro på att jag kan få det bättre, trots allt motstånd.

och med stöd från den bästa karln i världen borde det bli bra till slut.

notis: jag låter säkert mer positiv än vad jag egentligen känner mig. förnuftet skriver, men hjärtat känner.