jag har tänkt väldigt mycket på vänner på sista tiden. det kom igång extra efter ett blogginlägg sandra skrev (har fortfarande inte lärt mig att göra länkar i inläggen, haha).

de senaste 2 åren har det verkligen visat vilka som är riktiga vänner och vilka som är ytliga vänner. enligt mig är riktiga vänner såna som man kanske inte träffat på flera månader, kanske år, men när man ses är allt ändå precis som vanligt och man vet nästan vad den andra tänker.

fast fortfarande blir jag lurad. året som var fick jag bevis på det ganska extremt. en vän jag inte haft sådär superlänge "dumpade" mig på det vis som personen till och med borde vetat att jag mår extra dåligt av eftersom jag anförtrott saker åt personen. det typiska ignorera och sluta höra av sig men sen låtsas att allt är bra när man frågar, bara för att de är för fega för att vara ärliga.

det gjorde liksom extra ont eftersom x verkligen verkade som en sån där riktig vän. jag tyckte verkligen om personen, och blev så himla förvånad när jag helt plötsligt inte fick svar på sms och sånt längre. jag kände mig nojjigare än jag var när x sa att "nej, det är inget som är fel, blablabla". jävla skitsnack.

vad ska det krävas för att folk ska lära sig vara ärliga? att folk kan vara så spånade att de inte fattar att det känns värre att bli ignorerad. visserligen bryr de sig antagligen inte, mer än att de själva ska slippa besvär.

jag blir liksom.. jaha typ. var hela vänskapen fejk då? jaja, blä på sånt folk iaf.

som det är nu vet jag vilka som är äkta vänner och var jag har dom. tänker inte lägga ner mer besvär på att "jaga" de som jag inte får respons av, de är bara energitjuvar. 

av de vänner som läser bloggen, ni vet vilka ni är (hoppas jag ^^). tack för att ni finns! 

av någon anledning brukar jag och sambon kalla vår misse opus för poopus (naturligtvis med en speciell gullröst) lite då och då. det är samma som med pucko som ibland heter pjucko eller puckoboll. kusin bella fick opus smeknamn att få en helt ny betydelse om man sa det lite annorlunda. poop us. dålig jävla humor och säkert mest insiderskämt men satan vad vi garvade ^^

hade en väldans mysig kväll igår. det blev två animerade filmer, bolt och kung fu panda. eftersom videoaffären också har stans godaste smågodis plockade vi på oss en massa sånt med. dock var åtminstone jag inte så godissugen efter all tacos, men det kan nog slinka ner lite nån dag i veckan. (btw, är det JAG som skriver det här? om godis som inte slukas på tre sekunder? jag har nog gjort mer framsteg än jag själv tror ibland!)

moster bodil och mormor kom förbi och fikade idag när de skulle hämta bella. riktigt mysigt. jag älskar att få fikabesök och bjuda på kaffe/te/saft. bella och jag hade bakat en kladdkaka också som blev väldans god :)

min dag sänktes dock lite när ena grannen kom förbi och frågade om vi sett hennes missekatt. han hade tydligen smitit och hon var verkligen helt förtvivlad. sambon och jag tog en promenad runt vårt bostadsområde tidigare idag, men vi såg inte till den. vi var sen och plingade på hos grannen för lite mer beskrivning av den och namn så vi vet vad den lystrar till. hon skulle säga till när/om hon hittar honom så vi vet att vi ska sluta hålla utkik.

gör fortfarande ont i hjärtat, är så hemskt med bortsprungna djur. usch :(