när sambon skjutsade mig till katthemmet på eftermiddagen stannade vi till vid toys'r'us i valbo för jag skulle springa in och köpa lite pärlor. precis när vi skulle gå in genom entrén hörde vi hur någon sladdade omkring, vänder oss och såg (vad jag någon mikrosekund trodde var en olycka happening) en sladdande bil. den svängde sedan in på den enda lilla parkeringsficka som var ledig helt vårdlöst sladdandes hela tiden.

låt mig igen påpeka att vi var utanför en leksaksaffär. det hade kunnat gå barn på parkeringen, eller stått en unge i parkeringsfickan som föraren omöjligt kunde se från hållet han kom ifrån.

jag blev helt tokförbannad och sambon fick släpa in mig i affären, till pärlorna och vidare till kassan. inte innan jag hade hunnit muttra det ena och det andra stirrandes föraren rakt i ansiktet medans robert släpade mig vidare. han tyckte det var onödigt att hoppa på de två killarna som åkte i bilen, vilket såhär i efterhand antagligen var smart. de såg dessutom ut som de inte hade haft några problem alls att smälla ner mig utan samvete.

det här är ett praktexempel på saker jag hänger upp mig på. visst, inget hände, men egentligen, det var väl ren tur? fullt med folk som shoppar i sista sekunden innan jul, många med barn med sig, som de inte kan hålla i handen eftersom de har famnen med paket. ungar kan som bekant få för sig att springa iväg, det hade kunnat hända en olycka. gaah.

humöret blev lite bättre av kvällspasset med katterna. jag och robert hade köpt med oss en platta burkmat, det blev som en liten julklapp till missarna. när jag var där lade jag snabbt märke till att inte bara vi tänkt på julklappar åt katterna, hela köksbordet var fullt med julkort och kattmat i olika former. ett par chokladaskar till personalen med. jättefint tänkt av alla tycker jag! :)