så känns det idag. kom inte iväg till gruppterapin. varför vet jag inte riktigt, men nu känns det som att allt är förstört. sån typisk känsla med, det är bara svart eller vitt, bra eller dåligt, allt eller inget. ska försöka att göra det bästa av det. ta reda på vad de gick igenom och vilken hemuppgift som gäller, och ta nya tag igen.

helgen var übermys, om man bortser från blandningen av magkatarr och ångest som satt i från fredagen till natten mot lördagen. tur som fan att det gick över, hade jag behövt åka hem skulle jag inte vågat mig iväg hemifrån igen på länge.  

melissa och hadi var lika mysiga som vanligt, men jag var inte beredd på vilka skuttande magkänslor krypet framkallade i mig. sötare bebis får man leta länge och mycket efter. jag vill inte ha barn än, men lite sugen blev jag allt ^^

usch. jag hatar ångest.

/cry