jag är en sådan otroligt klumpig och osmidig person. ni som känner mig har säkert lagt märke till att jag alltid har ont någonstans. de senaste har varit skum vrickning av foten, missödet med rakhyveln så nageln försvann, knäskrapning vid överhopp av ett ca 30 cm högt räcke(!) och idag ny skada på foten.

det gick till så att jag enkelt skulle bära in middagstallriken hemma hos mamma, kniven gled av tallriken och landade såklart med spetsen ner i sidan av min fot. tilläggas ska att hon har sådana där vassa jädra grejor, inga vanliga matbestick.

det är ingen större skada, så jag ska väl vara relativt glad. bara ett litet hack. jag förstår bara inte hur jag alltid lyckas! om jag tänker efter har jag nog alltid varit sån, vilket troligen innebär att jag kommer fortsätta.

att robert vågar bo med mig, det är ett mysterium.