jag tog det slutgiltiga beslutet igår. en paus i terapin tills maria kommer tillbaka när hon återhämtat sig från cancern. man ska inte behöva må illa för att man ska till sin terapi. inte av den anledningen att man inte tål psykologen.

egentligen får man nog inte ta paus i DBT-behandlingar, men det blev ju lite andra omständigheter med marias sjukdom och allt. känns både skönt och jobbigt. jag är otroligt lättad över att inte behöva låtsas lita på någon jag inte tål, men deppig över att det nu kommer dröja innan jag kan fortsätta jobba på att bli frisk.

jag ska ta det lilla jag hunnit lära mig och försöka göra det bästa av den perioden som kommer nu innan jag börjar igen. fylla i dagbokskorten och försöka mig på att göra en kedja någon gång. och använda medvetet närvarande-övningarna när det blir kris. 

det började igårkväll. grymt mycket ångest. ibland lyckas jag sova bort sådana känslor, men icke. sitter kvar lika envist som en fästing.

det som känns mest skumt är att jag haft rätt braiga dagar. igår satt jag ute med katterna på framsidan och åt pastasallad till lunch, och fick ett av de sällsynta lyckopirren i magen.

pratade med melissa i någon timme och blev förväntansfull inför hennes besök. bara typ tio dagar kvar nu!

har dessutom en gosig moa på besök. svansen går i ett, och det är mys på hög nivå. 

trots detta finns de envisa känslorna kvar. sambon känner sig hjälplös för att han inte kan knäppa med fingrarna och få mig att må bra (misstänker jag starkt åtminstone). vilket ger mig skuldkänslor för att jag mår dåligt. haha! på sätt och vis är dessa onda cirklar lite komiska ^^

ska försöka förvandla dagen till något bra. eller åtminstone ta mig igenom den.

ett år idag. på ett sätt känns det som det gått så otroligt fort. vi har hunnit ha distansförhållande närmare ett halvår (ja, det sög!), robert har hunnit flytta till sandviken, sen har vi flyttat till radhuset OCH hunnit bo här i 6 månader.

ändå kan jag inte minnas riktigt hur tillvaron var utan honom. det finns liksom inte ens längre. kommer förhoppningsvis aldrig mer finnas :)

igårkväll bar det av till mamma igen. hon bjöd på grillad kycklingfilé i utbyte mot lite hjälp att resa ett partytält på 3x9 meter. det ska hon ha som garage i brist på bättre, haha! påhittig är hon min mor.

gosade massor med min älskade ronja <3 han är så gammal nu, ser lite ut som en skabbkatt efter all klippning av pälstussar. dock fortfarande krut i gamle gubben, han hade släpat in en liten ekorrbäbis på förmiddagen igår. samtidigt som det känns jättehemskt, så är det på sätt och vis skönt att han är såpass pigg att han fortfarande gör sånt.

denna fredag ska jag bara ta det lugnt, det har varit en låååång vecka. plantera lite frön i trädgården och gosa med missarna på en filt på framsidan. om vi kommer på något som inte kostar pengar ska vi hitta på något ikväll när sambon kommer hem från sin tenta.

i annat fall är jag glad bara att få tillbringa kvällen med honom :)

igår spenderade jag, mamma och sambon större delen av dagen på återvinningen. vi hade en hel del skit här hemma, men mamma hade sin hög som hon samlat på sig i typ 10 år ^^

det var första gången på länge jag slockande direkt på kvällen, av fysisk utmattning istället för psykisk. fast jag gissar att det senare hade sin roll med också ändå.

på förmiddagen idag var vi och slängde det allra sista från oss. det tog en stund innan jag kunde slänga ner min gosdjurs-alf i brännbart. ni minns väl alf?! barnen idag har inte en aning om vem det är. 

men iaf. alf var skriven på, trasig och har spenderat sin tid i förråd de senaste.. ja många år. inget att släpa på med andra ord. han var ju ändå nästan en meter hög, så det är ju inget man slänger ner i en kartong. 

han får det nog bra i gosdjurshimlen :) 

äntligen är nätningen av balkongen klar. jag påbörjade det för hur länge sen som helst, men fastnade när jag skulle göra sidorna. igår tog jag och sambon tag i det sista, så nu kan våra 4 tussar sitta där hur mycket de vill.

är vi på framsidan kan vi ha dem lösa, vi har byggt ett "staket" av kompostgaller så de inte springer ut. utom marwin då, som efter sin ninjarymning höll på att få mitt hjärta i halsgropen, han får ha sele.

tanken igårkväll var att vi skulle grilla, men det blev en kycklinggryta och filmen nyckeln till frihet. det är en av mina favoritfilmer och till min stora glädje fängslades sambon lika mycket som jag.

jag hade en stund med fragment av glädje nu på morgonen. det händer inte alltför ofta. vi satt och åt frukost på balkongen med katterna ute och solen på oss. übermysigt!

mår fortfarande bättre än på länge. idag har jag dock fått tankekaos, och sådant är jobbigt. tankerna rinner iväg innan jag hinner tänka klart. har en skum känsla i magen, för första gången på väldigt länge är jag osäker. på vad vet jag inte. på vad jag vill med livet kanske. ju mer jag tänker, ju mer flyger tankarna omkring. tror det bästa jag kan göra är att försöka hålla mig sysselsatt och låta stormen gå över.

där kom nästa problem. jag har inte lust eller ork till någonting. blir väl sitta och nörda wow kan jag tro.

är så otroligt snussugen så jag håller på att tyna bort också. vill inte börja igen. borde inte, ska inte, vill inte..